Jag gillar inte att vara för privat i bloggen men nu känns det som om jag behöver skriva av mig lite. Jag tror jag gått runt och byggt upp en massa ilska och sorgsenhet inom mig och nu rann det över. Jag har tappat räkningen över hur många gånger jag gråtit ikväll. Jag satte till och med på min skiva med happy songs men inte ens det hjälpte. Jag har gjort allt för att tänka på annat men jag är fortfarande arg. Eller jag vet inte ens om jag är arg längre, jag är nog mer ledsen. Det bubblar inom mig och jag trodde allt redan hade kommit ut med tårarna men det är fortfarande kvar där inne.
Ska försöka sova nu och kramas lite med min nalle som redan blivit sönderkamad ikväll. De är jobbigt när den enda personen som kan trösta en är den personen som sårat en. Men jag klarar mig själv, det har jag alltid gjort =).

"Never let them get you down. You've got to turn around and find your own way to it. You know it's up to you to pull yourself through all the troubles. It's a struggle but be strong and you'll do it."